Good morning sunshine...

God lördag morgon, här sittar jag tyst som en mus, älsklingen ligger på soffan o sover, stackarn har så ont nu att han har svårt att få ro, passar på att skicka in ett inlägg, då slipper jag att Bamse tar över helt.
Ännu en vecka har sprungit iväg, just nu håller jag på med annonsering inför TUN-mässa i mars månad 2012, vet att det är en tid kvar ännu, men deadline för annoncen är 25/11 altså nästa fredag, o då är jag ledig och i Köpenhamn för att göra stan osäker :-) Jag trivs otroligt bra med mitt jobb, att hålla på med marknadsföring är väldigt roligt men också krävande (man vill ju inte skicka in vilken annons som helst).
Denne helgen får nog gå med att städa o fixa o dona här hemma, men det kan faktiskt vara riktigt skönt med en hel helg hemma.
Ha en skön lördag alla läsare o släng gärna en kommentar när ni ändå är här.

Konstiga eller??

Hmmm... jag kanske får börja med att berätta att det är jag... Bamse Bengt Hofer Håkansson som skriver, jag var bara tvungen, för här händer ju ingenting annars.
Jag funderar på en sak, varför heter dom Husse o Matte dom där "vuxna" grejorna? Jag trode att det betydde att dom älskar en überalles... inte skäller när jag pinkar vid sidan om lådan eller jagar mig genom hela huset när jag gräver i blomkrukorna, för inte att prata om att jaga ner mig från köksbänken när hon som kallas Matte lagar mat o jag bara vill hjälpa att smaka till den.... Ja o vuxna? hmmm jaha e det så vuxna människodjur uppför sig? Far runt o lekar, pussas o kramas, står runt hörnan när jag fridfult (i full galopp) kommer ner för trappan o sen rusar dom fram o skræmmar mig så jag bara måste springa upp igen, allt detta är bara några av dom grejorna dom hittar pu dom två... Ohhh ja, tror ni inte att Matte njöt av att ta en fridag från jobbet bara för att köra in mig till nötknäckaren o där fick jag ligga i en främmande bur o sen tvingades jag sova o när jag vaknade var jag en honkatt. Fy for den vad konstiga dom är dom där två som kallar sig Husse o Matte, dock måste jag kanske erkänna att jag trivs rätt så bra ändå, trots allt...


                     

RSS 2.0